Cicciworld

Jag är inte nöjd med hur den blev, men det var roligt att göra den och jag lärde mig mycket som jag kan göra annorlunda nästa gång.  Nu är jag riktigt sugen på att göra en till:)
Beskrivningen hur man gör den hittade jag här.

Jag ska försöka mig på att göra mina egna brudsmycken. Till att börja med ska jag lära mig att göra en brudkrona. Jag tror inte att jag kommer att ha på mig en sådan på bröllopet, men det verkar vara ett bra sätt att lära sig arbeta med metall. Bilden visar det jag gjort hittills, den är knappt halvfärdig. Inte så mycket att hänga i granen än, men förhoppningsvis lär jag mig.

   
Kunde för mitt liv inte somna igår natt. Somnade först fram på småtimmarna då det var dags för Magnus att gå till jobbet.
Detta gjorde att jag missade ett utomordentligt tillfälle att fota pållar.(Hade blivit erbjuden att få följa med J. till stallet och testa min nya kamera).
Jag ville dock göra något av dagen så jag drog med min far ut på en "Hitta-bröllops-plats-tur".
Vi besökte en scoutstuga vid namn "Holken" och gick och inspekterade omgivningarna.
Summa sumarum tyckte jag att det var en trevlig plats, men alldeles för tätbebyggt.
Min tumme som syns på första bilden är bara väl planerad improvisation, så det så.

Lyckades ta mig hem till J och C igår för en trevlig pratstund. Trots busstrejk o allt.
Jag hoppas verkligen att vi kommer att flytta snart så att det blir lite närmare att åka till dem. Och inte bara till dem. Till föräldrarna. Till stan. Till civilisationen.
Chattade lite på msn med R imorse (som är Magnus styvdotter sen ett tidigare förhållande), och vi pratade lite om bröllop, killar och bröllopsklänningar. Jag skickade henne massa länkar som visade klänningar jag tycker är fina, naturligtvis med snörning, och hon uttryckte sig lite skämtsamt, på det där underbara sättet som bara hon kan:
"Ja just det ja, du är ju ett litet korsettpervo du"
Det tyckte jag var roligt:)

(Bild från Uptight Clothing)

Jag har varit gudinnetroende sedan barnsben, blev wiccan för drygt tio år sedan, så när min fästman och jag började prata om giftermål var det självklart att det inte skulle bli ett  kyrkbröllop.
Min blivande make är inte wiccan men har dock en väldigt öppen syn på livet och hans tro verkar inte ligga så långt från min, så vårat bröllop kommer att bli en sorts kompromiss mellan hans tro och min.
Jag har alltid fått vara den jag verkligen är med honom och det finns ingenting jag inte kan berätta för honom  (bortsett från vad vissa tystnadslöften hindrar mig från).
Detta visar sig även i min religionsutövning. Han är alltid förstående om jag behöver vara för mig själv för att meditera, tänka, fira en högtid,  eller smita iväg på möten med de som delar min tro.
Ibland förstår jag inte hur jag, efter en lång rad av misslyckade förhållanden lyckats stöta på en så underbar kille.
Att han står ut med min överdrivna envishet, mitt temprament som ibland exploderar som en råtta gnagandes på en smällare och mitt tjuriga morgonhumör. Känns nästan som att jag måste ha lurat honom på något sätt men jag döljer ju inget för honom så det kan inte stämma.
Men jag är väldigt glad att han valde mig och jag väljer honom av hela mitt hjärta.

Ja visst finns det enormt mycket annat jag skulle kunna börja skriva om, men jag måste få skriva av mig om min drömklänning. Vanligtvis är kläder inte så viktigt för mig, jag tar på mig det jag tycker känns bekvämt, men på min bröllopsdag vill jag vara en prinsessa.
Min favorit hittils är denna:
http://18thcenturycorsets.smugmug.com/gallery/41697_XMQh8/4/41708503_h3rXA/Large
Ända sen jag såg videon "November rain" med Guns n' Roses har jag vart såld på en bröllopsklänning som är kort framtill. Den här klänningen har dessutom små söta rutmönster som är en stående favorit.

Sen tänkte jag att jag kanske skulle ha något mer i den här stilen (bilden från http://www.kathrynandalexandra.com/)


Enda tveksamheten är väl ärmarna. Jag måste tänka lite praktiskt. Eftersom jag är en rätt så klumpig person så skulle man nog kunna läsa av vad jag åt för bröllopsmat bara genom att titta på ärmarna efter bröllopet.

Det som helt fick mig att ifrågasätta om jag skulle ha vitt på bröllopet (något jag tidigare varit väldigt bestämd på) var när jag såg en röd klänning som Natalie Dormer hade på sig i sin roll som Anne Boleyn i serien "The Tudors"
http://www.imdb.com/media/rm2015860224/tt0758790
En lyxdröm i rött som bara skriker "Är det inte bröllopsnatt snart??"