Orostider

Tänk vad saker kan påverka en utan att man märker det.
Magnus har den senaste tiden jobbat över kvällar, helger och har ibland varit jättestressad. Jag försökte stötta honom så gott det gick,  men ibland blev jag irriterad och frustrerad över att det kändes som att han aldrig var ledig och vi inte hann umgås någonting.
Jag märkte inte hur spänd jag varit över detta förräns nu i helgen då det projekt han jobbat på blev klart och vi fick tid för varandra igen och Magnus kunde slappna av.
Det var som att luften bara gick ur mig, och jag blev jättetrött. Ungefär som en förkylning som bryter ut först när man slappnar av.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0